13. dec, 2018

Lucia

Mången förälder har väl idag i tidig morgonstund stigit upp för att bege sig till skola eller dagis. Allt för att få bevittna barnens luciatåg och få tillfälle att smaka på lussekatterna som barnen bakat själva. Jag minns själv en sådan morgon ifrån den tiden då Caroline gick på dagis. Hon var en speciell unge må jag säga. Nu är det väl så att de flesta förälder gärna vill framställa sina barn så, som att de är speciella. Men Caroline hade sina egenheter. Bl.a. fick hon språket väldigt tidigt. Det medförde att hon talade som en vuxen redan i förskolan. Om jag på vägen hem t.ex. frågade henne hur hon hade haft det under dagen, kunde hon ofta slänga sig med ord som att det hade varit ”trevligt” att vara på dagis.
Jag minns som sagt särskilt just en sådan här luciamorgon, fast för många år sedan nu. Dagisgruppen hade väl sjungit sig ungefär halvvägs in i repertoaren av julsånger, då det blev en konstpaus mellan två av melodierna. Caroline sträcker då på sig och så ropar till mig. – Pappa! Du har väl sett till att ta bra bilder nu, så vi har till albumet… Haha Jäkla unge!